Hoppas att jag har några kvar som läser mina blogginlägg. Ser att jag fortfarande har några enstaka trogna besökare. Mest troligen har ni väl väntat på det här inlägget som jag lovade skulle komma. Väldigt mycket sent men ”den som väntar på något ... ”  brukar man väl säga. 
 
 
Italien överraskade mig och var inte alls så som jag kommer ihåg. Kanske lite olika hur man upplever beroende på ens egna ålder. Men ett är då säkert och det är att dit åker jag gärna igen. Och med det ressällskapet jag hade fanns det inte mycket tid till vila och ro. Det var full rulle hela tiden, ja förutom nätterna då man låg och sov men skulle mitt ressällskap fått bestämma skulle vi nog även ha roat oss hela natten lång ☺️.
 
 
 
 
Chioggia var jättefint, dit skulle jag gärna återvända, kanske då tillsammans med ett manligt sällskap. Det var ett lugnt och mysigt område precis där hotellet låg. Omgivningen var verkligen bäddat för romantik. Ville man roa sig lite mer fick man röra på sig lite några meter bort eller någon kilometer, beroende på vilket sätt man ville roa sig på. 
 
 
 
 
 Lite hur det såg ut runt vårt hotel. Från mitt fönster hade jag utsikt över trappan och i stort sett allt som hände nere på det så kallade torget. 
 
 
Då vi var till Venedig insåg jag hur lugnt och skönt vi hade det där vi bodde. Det var folk överallt och jag upplevde nog att det faktiskt var mer turister än italienare. Men vackert med allt vatten och de gamla husen.
 
 
 
Och precis som överallt annars där vi har varit fanns det byggkranar. Och i Venedig skulle jag tor att de har mycket att stå i då det gäller husen. Läste någonstans att husen håller på att sjunka ner i kanalen och det syntes verkligen det på vissa av husen. 
 
 
 
 
 
 
Och är man nu och tittar på gondolerna vill man ju gärna ha en bild på en av gondoljärerna. Här tillsammans med Maja, en av mina reskompisar. 
 
 
Vi hade tänkt ta oss något att dricka och eventuellt äta något vid en av alla de restauranger som fanns. Levande musik av mindre orkestrar men servicen var inget vidare så vi fortsatte vidare. Tydligen hörde vi kanske inte till den kategori människor de ville ha där. Vi satt och väntade länge, bara så att ni vet...
 
 
Men vi fick oss något att dricka och lite småplock att äta. Vi hamnade på eTT mindre torg där de flesta satt och tittade på fotbollsmatcher (VM) pågick ju för fullt just då och bara just därför hamnade vi i samspråk med några människor som just då befann sig där. Väldigt trevligt. 
 
 
 
 
Vi tog dagligen en båt till ett ställe där vi kunde bada. Det märktes att semestertiden inte riktigt hade börjat än och vi delade badstränderna med inte alltför många lediga italienare.
Det stod några cyklar där vi brukade kliva av och på båten i närheten av stranden. Fastlåsta med kedjor. Kanske de hade stått där ända sedan 
båtfärdernas första turer någongång i förgången tid eller så hade de bara stått där sedan gårdagen. Havsluften får väl allt att rosta i förtid...
 
 
 
 
Skulle så snyggt fånga drakarna i luften som bakgrund till mig då jag ligger på stranden, blev en fjärdedels bild av mig och en liten drake och lite skuggor av resterande drakar i sanden 🙄 ...
 
 
...så det blev ett försök till men utan mig...
 
Det som slog mig mest var att det var väldigt lugnt på stränderna, inga skrikande eller gråtande barn (sällsynt) som man är ganska van vid. Väldigt skönt måste jag säga att det var. På den andra stranden vi besökte var det en drakförsäljare som jag köpte en drake av för att ge till mitt barnbarn. 
 
 
Vi åt och drack gott varje dag,  till och med att jag fick lära mig lite mer om öl (!) av Lena en av tjejerna jag reste med. Och mitt andra resesällskap Maja fick träna upp sin italienska och blev riktigt duktig på det i slutet. Hon hade tillbringat många somrar med sin familj i Italien då hon var yngre. Att en gång ha lärt sig ett språk är kanske som det där med att cykla, har man en gång lärt sig så kan man det (givetvis krävs det lite träning). 
 
Mitt resesällskap lyckades till och med med bedriften att få mig att bada, en badkruka som mig(!). Jag vet inte om jag omedvetet eller med ren vilje glömde min bikini hemma. Jag hade ju en tanke om att jag skulle packa ned bikinin men väl där nere upptäckte jag att den inte var med (!). Det var ju otroligt varmt så det var rent en lättnad, faktiskt, att de lyckades övertala mig att köpa en baddräkt. En baddräkt som inte direkt var billig, men summan av kardemumman var att jag ändå tyckte att det var den värd. 
 
Jag tror att i det ressällskapet jag reste med skulle vi kunna åka i stort sett till vilket ställe som helst i världen och det skulle ändå vara lika roligt och spännande. Men nu har Italien också fått sig en plats i mitt ❤️.
 
 
Italien, Chioggia, Venedig, drakar, semester.,

Kommentera

Publiceras ej