När jag kom hem igår så låg det ett brev på hallgolvet. Blev förvånad över min känsla av glädje, nyfikenhet och förvåning. Nuförtiden är det ju väldigt sällan eller kanske snarare så att man aldrig får ett brev med posten (förutom räkningar). 

(null)

Nu var det ju inget speciellt med brevet, blev faktiskt lite besviken. Brevet kom från Jehovas vittnen och jag kom ihåg att jag hade hört att de tydligen kör någon drive runt ikring här med detta. Så var det med det. 

Ett litet nedfallet fågelbo jag såg på vägen till jobbet.

För att få brev måste man väl börja själv med att skriva, något att fundera på för det var trevligt att tänka på att någon hade skrivit och skickat det till mig. Men om jag inte ens har tid med att skriva i bloggen, hur sjutton ska jag få tid till att skriva brev. Tur att det finns telefon, Mail och andra chattverktyg så man har kontakt med någon. 

(null)

Det går framåt med ryggen och jag fortsätter med figure 8 fast i reducerad form, vissa rörelser får jag vara försiktig med för att inte göra det värre för min rygg. 

Veckorna bara rusar fram, har lite svårt att hänga med. Tur att man har telefonen till hjälp för att påminna om tider man ska passa. 

Ha det!

Kram 💞 
Mail, brev med posten,

1 kommentarer

Gunsan.

05 Sep 2020 11:21

Oj, ja brev får jag aldrig nuförtiden, men jag skickar just inga heller !
Minns för ett antal år sen en kompis (hon finns tyvärr inte m oss längre ) 💗 fick ett brev,dottern hennes hittade det i brevinkastet.
Ha ha ha goa unga, sprang t sin mamma ropandes: Mamma mamma du har fått brev...och handskrivet är det med ! :-D
En stor grej.
Krya på din rygg.
Kramar om 💗

Svar: 😁 ungefär så kändes det. Handskrivet är verkligen unikt nuförtiden. Inte ens vykort skickar jag, kommer ihåg då man skickade i massor då man reste bla. Då var det väl nästan det första man tittade efter vilka vykort som fanns och skickade till vänner och familj. Det har jag inte gjort de senaste åren överhuvudtaget 😳
Kram 💞
Ann-Catrin

Kommentera

Publiceras ej