Idag fick jag nog. Vill inte leva det liv jag levt de senaste året. Mitt liv är mitt och ingen annans. Efter att ha blivit inslängd i väggen och hotad i mitt eget hem ringde jag slutligen polisen. 
 
Känns bra just nu för att jag nu äntligen tagit tag i mitt liv. Visst känns det lite otäckt att jag ska vara tvungen att sova i samma rum som honom. Men jag kommer att krama telefonen hela natten ifall att. Jag har pratat med min granne och en f.d granne som jag kan ringa till om det skulle behövas. Det känns skönt och tryggt. Polisen kunde inte ta med honom på grund av att det räknas som ringa misshandel. En stor blånad på överarmen och hot. Polisen sa att de gärna hade gjort det men hindrades av en massa lagar och regler. 
 
 På måndag ska jag ringa Kronofogden och begära handräckning, för nu ska han ut. Nu är det slutfjantat från min sida och jag ska börja tänka på mig själv. Som polisen sa till mig, jag ska inte ta på mig sånt som det faktiskt finns hjälp att få från det sociala. Och visst har de rätt. Alla som talat om för mig att så kan du inte ha det, har alla haft så jäkla rätt hela tiden. Det är bara mina synapser som är lite långsamma och idag blev jag faktiskt rädd och det har jag inte varit tidigare. 

1 kommentarer

Gunsan

03 Feb 2015 10:10

Men då, har det gått så långt att han ger sej på dej på så sätt :-( Bara ut med honom, ta all hjälp du kan få. Jag är bara glad att du äntligen tagit tag i det hela. Ingen människa ska ha de på så sätt.Önskar jag kunde finnas där för dej, kunna ge dej lite stöttning, så du kunde känna dej lite tryggare. Men du vet, jag är m dej i tanken. Kramar om ofantligt mycket <3 Var rädd om dej !

Svar: Tack för det bästa vännen. Men det var svårare än jag trodde att få ut honom. Måste ringa kronofogden för att få hjälp därifrån då kan tydligen polisen också komma och hjälpa till om han inte går frivilligt. Jag själv utmanar inte honom just nu. Är faktiskt rädd för vad han kan göra efter det s Istanbul han gjorde mot mig. Men jag ska klara det här, det har jag bestämt mig för. Vill ha ett liv, nu. Kramen till dig. Ska tänka på dig så blir jag stark :)
Ann-Catrin

Kommentera

Publiceras ej