Idag då jag satt på tåget hem såg jag några båtentusiaster åka med sina båtar på vattnet vid Årstaberg. En av båtarna liknade en båt jag och mitt X köpte då vi flyttade till Piteå. Piteå är ju en kuststad där inte alla men väldigt många äger en båt. Mitt X ville gärna ha en båt då vi nu ändå bodde vid havet, som han sa och var det något han ville ha så köpte han det och då spelade det ingen roll om jag sa "bu eller bä".
Inom loppet av två år köpte vi två båtar. Första båten såldes iväg redan första hösten då mitt X insåg hur mycket jobb en träsnipa krävde och köpte sig en större båt men där skrovet var av plast. Och den båten har en egen historia som jag kanske berättar om en annan gång.
Med träsnipan var vi ute mycket den där första sommaren som båtägare och puttrade omkring i Piteå och Luleås skärgårdar. Det är väldigt vackert med alla små öar, kobbar och skär. Vårt första barn Jeanette hon älskade att vara ute med båten och lärde sig snabbt hur man skulle hälsa på de andra båtarna vi mötte och för att inte tala om vår samojed Nalle ( Nathan som han egentligen hette enligt hans stamtavla) som efter att ha blivit lurad in i båten med nästan ett halvt kilo falukorv första gången började stortrivas så han knappt ville gå av båten då vi landade hemma vid hamnen efter våra utfärder.
En av våra första utfärder som jag aldrig kommer att glömma, inte för att det hände något direkt spännande men...
Vi hade bestämt oss för att åka ut till en av öarna i Piteå skärgård där vi hade tänkt oss att vi skulle prova på att övernatta i båten. Vi hade köpt en massa proviant och packat ner en massa täcken, kuddar och våra sovsäckar. Att ta med sig täcken var min ide eftersom jag hade fått för mig att det skulle kunna bli ganska så kallt i kabyssen om nätterna.
Innan vi åkte kollade vi igenom packningen så att vi inte hade glömt något. Vi hade mat så att det skulle räcka för minst en tvådagars tur. Men vi hade inte tänkt på allt. Inte på långa vägar!!
Första kvällen åt vi grillat som vi hade lagt i krydd- och saltlag innan vi åkte hemifrån. Vi hade det riktigt mysigt och det kändes inte så dumt att krypa till kojs då det blev dags för det. De exta täcken jag hade tagit med mig blev faktiskt en bra grej. Inte för att hålla värmen men för att hålla alla dessa j*la mygg borta, för mygg och andra otäcka små flygfän fanns det fruktansvärt gott om ute på öarna i skärgården i alla fall på de som var trädbevuxna.
Problemet kom nästa dag. X:et hade tagit med sig älgskav som vi skulle steka till lunch. Jag plockade fram det som vi skulle ha kött, stekpanna, gryta för makaroner (som X:et älskade) och vi hade tänkt inviga gasolköket vi hade på båten. Han satte igång med att skära skavet och vattnet för makaronerna sattes att koka. Till saken hör att jag nästan aldrig fick steka skavet, det ansåg han att han gjorde det bäst (inte mig emot ☺️)
När stekpannan var redo la han i köttet lite i taget, det var viktigt att de skulle brynas. De fick absolut inte bli sladdrigt utan det skulle vara lite knapriga som han uttryckte sig. När han skulle börja krydda, med att krydda när det gällde mitt X var det vitpeppar och salt som gällde, aldrig något annat. Ja möjligtvis lite svartpeppar ibland.
Jag passade på att bädda till i kabyssen medans han tillagade maten men helt plötsligt blev det livat vid gasolspisen. X rotade i en massa påsar och jag såg hur han tittade under dynorna och bordet medan det kom en hel del svordomar från honom. Till slut hojtade han till mig och frågade vart fan jag hade lagt saltet. Jag svarade att jag varken hade rört eller sett till något salt. Och när jag tänkte efter hade jag inte sett till någon vitpeppar heller.
Så där satt vi med kött och makaroner men varken peppar eller salt. Då kom han på den kanske inte alltför ljusa eller smarta idén att vi hade ju extra saltat smör som vi kunde använda.
Han la i stekpannan massor av det extrasaltade smöret och provsmakade vilket även jag fick göra. Jag kan väl säga som så; prova aldrig att göra det!! Aldrig!
Älgskavet blev bara sladdrigare och fetare, men någon saltsmak fick han inte till. Har ni inte provat att äta osaltat kött tidigare så gör inte det. Det är inget att rekommendera för det var verkligen ingen höjdare. Det slutade med att vi gjorde vår samojed väldigt lycklig för han fick ett rejält skrovmål att äta.
Vi tog snabbt och plockade ihop vårt pick och pack och puttrade iväg hemåt ... med tomma magar om man nu inte räknar med kaffet. Det går inte så fort med en snipa så vi var vrålhungriga då vi äntligen kom hem efter några timmar.
Sjön suger ju som sagt var 😎
Ha det!
Kram 💞
1 kommentarer
Gunsan
06 May 2017 11:48
Jag kan bara skratta , men ett äventyr var det :-D
Kram <3
Kommentera