... på det femte gäller det, på det sjätte smäller det!
Ni kanske kommer ihåg den där ramsan som i varje fall jag alltid var tvungen att säga eller snarare skrika ut då jag skulle doppa mig i det iskalla vattnet i sjön. Ja nu är det ju inte precis sommardoppet jag tänkte på nu utan just det att det på sätt och vis får symbolisera att nedräkningen på min semester nu är så gott som slut. Börjar i morgon prick klockan 09.00.
Dags att lägga upp lite foton från första delen av min semester. De sista åren har min semester tenderat att vara uppdelad i flera delar. I år var jag hemma över midsommar eftersom Londonresan gick av stapeln tisdagen efter midsommar. På sätt och vis var det tur att jag tog det lugnt och sparde på energin för nästan allt gick åt i London.
Vi var två stycken som skulle sova över hos en kollega där vi alla ( fem stycken) sedan väldigt tidigt på morgonen tillsammans skulle ta oss till Bromma flygplats. Det också en premär för mig eftersom jag alltid tidigare åkt från Arlanda. Ryan Air var också en ny bekantskap för mig, tänkte dirket på den där serien om Ryan Air som gick på TV:n för något år sedan, där allt som kunde strula verkligen gjorde det. Då tänkte jag att det flygbolaget ska jag aldrig resa med. Där ser man, man ska aldrig säga aldrig ...
Allison som var en av dem som skulle sova över hos kollegan tillsammans med mig kom på den briljanta idén att vi istället för att sova kunde sitta uppe och prata. Jag tyckte självklart att det var en bra ide. Resfebern rasade i kroppen, vem skulle kunna sova då? Vilket jag senare ångrade rejält för jag är ju inte direkt någon ungdom längre och dessutom inte van att vara vaken en hel natt. Och om det bara skulle ha varit det, men natten före hade jag inte heller sovit så många timmar på grund av resfeber. Så man kan säga att jag i stort sett hade varit vaken två dygn i sträck då jag äntligen intog hotellsängen den första natten i London.
De timmar som spenderades i sängen är lätträknade, men vad jag kan säga var den faktiskt riktigt skön. Lagom hård.
Att kunna göra sig en kopp kaffe och te direkt på morgonen var inte så dumt.
Som ni ser, inte ens i London lämnade duvorna mig ifred!
Vy från vårt hotellrum. Så här tänkte jag mig faktiskt att det kunde se ut på Londons bakgator.
Allt var väldigt litet och "pyttigt" på något sätt. Höga smala trappuppgångar och tjocka mjuka heltäckningsmattor nästan överallt!
Kom och tänka på min engelska lärare jag hade på universitetet. Hon bodde i London och var gästlärare i Luleå då jag gick min lärarutbildning. En jätteduktig och inspirerande lärare, men det var inte det jag skulle berätta om. Men hon berättade att engelsmännen hade heltäckningsmattor överallt, ja även att några även hade dem i badrummen (inte på hotellet som tur var) och det var för att engelska hus är väldigt dragiga och dåligt isolerade och därför mycket kalla. El kostar mycket pengar så för att det skulle kännas varmt och skönt hade de alla dessa hemska mattor överallt. Så nu vet ni det.
Tänk er mig släpandes ned med mitt bagage i dessa trappor då vi skulle åka hem. Och det var inte bara en trappsektion! Hissen var ur funktion den dagen!
Men allt som allt var vi rätt så nöjda med hotellet. Vi skulle ju ändå bara sova där ;)
Får fortsätta en annan gång blev lite problem med att publicera foton i inlägget. Ganska så sur för det är inte första gången detta händer.
Ska gå i säng nu. Imorgon börjar allvaret ;)
Godnattkram ♥
1 kommentarer
Gunsan
09 Aug 2016 12:03
Hoppas du sovit gott.
Ingen hiss som funkade o duvor...huvva :-D
Tungt släpa på bagage, tycker kke att det borde ingå bärhjälp i servicen då hissen lagt av. Ser fram emot mer bilder :-)
Kram <3
Kommentera