Det var så skönt att få komma hem strax före fem idag. Vet inte riktigt vad jag ska göra med all tid för helt plötsligt är jag hemma ganska tidigt och har allt arbete kvar på jobbet. Men det känns inte ett dyft betungande eftersom det mesta är förberett för både morgondagens utvecklingssamtal och lektioner. Känner mig lätt som en fjäder för en gångs skull.
Hade tänkt stanna till i Handen för att gå och titta på en jacka, men kände att mitt behov av att komma hem, koppla ned och bara vara var ett större behov för mig efler en sådan start på veckan som det blev på jobbet.
När jag känner mig så här så kommer jag också i håg lättare lite tokiga saker man gjort eller varit med om. Kom och tänka på sist jag var in till Handen för att köpa skor. Visst, jag köpte mig ett par skor men hittade inga stövletter som jag hade haft i åtanke, men jag hittade ju istället lite tröjor och jeans.
Och det var då jag skulle in och prova några av tröjorna som det höll på att gå riktigt tokigt för mig. Hade hittat en en svart, lagom tjock och halvärmad tröja som jag gillade. Tog av mig på överkroppen och stoppade armarna in i ärmarna och drog tröjan över huvudet.
Men det fanns inget hål för huvudet!
Där stod jag i provrummet med armarna uppe i luften och försökte känna efter var fasiken jag skulle få ut huvudet. Trångt var det inne i provhytten och paniken var inte långt borta. Jag funderade på om jag verkligen skulle vara tvungen att gå ut i affären för att få hjälp och kunde för min inre syn se mig komma gåendes i affären med armarna i luften och tröjan över huvudet och började fnissa för mig själv. Och jag kan bara säga att inte blev situationen bättre av det.
Till slut hade jag krängt av mig tröjan, utan någons annans hjälp, och tittade på den. Då ser jag att det är fastsytt ett linne i tröjan, vilket jag aldrig hade lagt märke till! Något lättare, men bara lite lättare, blev det att få på sig tröjan för tala om att linnet var väldigt silkigt och halt. Det är ju sådana här gånger man gärna skulle vilja ha med sig någon som sällskap och smakråd och hjälpare i nöden så att säga.
När jag väl hade fått på tröjan tyckte jag att den faktiskt var riktigt snygg så jag köpte den.
Och från det ena till det andra. Då jag kom hem gick jag ut på balkongen.
Vad tror ni att jag att jag fick se?
Fågelj** hade varit framme igen!!!! Igår var det ju både väldigt sent och så mörkt då jag kom hem så jag kunde inte se något. Men nu är jag så fruktansvärt less och bara det är förnamnet. Vad i hela fridens där ska jag göra? Jag är normalt inte våldsam av mig men måste jag skjuta de j* fåglarna eller?
2 kommentarer
Mohammedi's | Art, model & designer
29 Sep 2015 23:32
:)
Gunsan
01 Oct 2015 10:55
Så skönt för dej få komma hem i lagom tid för middag :-) Vet du, jag kan se dej framför mej..viftande m armarna :-D Och du o dina tröjor, stickade så klart :-P De är nog så att den där duvan sitter på taket o skrattar åt dina svordomar, din förtret.;-) Tror inte du kan skjuta den även om jag förstår känslan. Hade jag möjlighet så skulle jag sitta hos dej medan du var borta, sitta bakom gardin o så fort den jäkeln landat...ut som ett jehu, med skrik o viftande armar. Misstänker den skulle försvinna då. För jag kan skrämma slag på vad som helst ;-) Kram <3
Kommentera