Just nu känns det som att livet går i minst 460km/h men ändå konstigt nog, är känslan av " slow motion" inte långt bort. Det är väl för att motpolerna arbete - privatliv inte håller jämna steg med varandra. Jag menar att på jobbet händer det en massa saker både bra och mindre bra hela tiden, medans det i mitt privata är så dött som det bara kan bli. Inget händer, tiden verkar stå still och jag väntar. Väntar på bättre tider? Jag vet inte eller så är jag nog rätt så osäker på vad jag riktigt menar med " bättre tider".
I varje fall tycks vi två sitta på två olika planeter här hemma. Han på sin och jag på min och i min lilla lägenhet finns det inte plats för två. Det är bara så, så nu är slutet nära önskar bara att jag hade varit lite mer "hårdhudad".
1 kommentarer
Gunsan
03 Feb 2015 10:18
Håller på dej..I alla lägen ! Kram
Kommentera