Är ett tag sedan jag hade så j*la ont i ryggen. Säger bara fy fabian! Bara att gå på toan är ett rent helvete. Jag har ju så mycket jag hade tänkt göra i helgen men har inte klarat av det. Inte ens adventsstakarna har jag lyckats plocka fram! 
 
Ja, jag har tagit massor med tabletter, smort in mig med smärtstillande salva. Nu har jag varit in på sjukvårdsupplysningens sidor. Och vad hittade jag där? Några rörelser som man kan göra för att lindra smärtan. Jag har gjort dem en gång och faktiskt ...
 
så tror jag att det har börjat lätta men fortfarande gör det förbaskat ont. Men nu finns det lite hopp i alla fall. Rörelserna ska göras ungefär 6- 7 gånger per dag.
Inte roligt alls. Ligger här och har fruktansvärt ont i ryggen. Ligger är väl uttryckt i underkant, försöker hitta en ställning som tar minst ont.
 
Ni kan ju försöka er på att fantisera er om hur jag nu i denna stund försöker mig på att skriva här 😊. Jag kan ju bara säga att det är tur att jag inte har några foton på det och det kommer inte heller att fotodokumenteras. Bara så att ni vet!
 
Nu är det bara att hoppas på att det onda går över snabåt, har lite för mycket att göra både hemmavid och på jobbet. Men nu är alla utvecklingssamtal avklarade för denna termin. Phuu!!!
 
Stress!! Vad är det? I måndags så bestämde vi på jobbet att eleverna skulle göra sitt val för Elevens val de har på tisdag i nästa vecka. Vår idrottslärare tog på sig att göra grupperna men han ville ha in blanketterna senast eftermiddagen dagen därpå. 
 
Mina elever fick göra sina val på morgonen dagen därpå. Sedan lade jag skyndsamt dem i idrottslärarens postfack. Och med det var jag nöjd att för en gångs skull ha hunnit med något så snabbt.
 
På tisdagseftermiddagarna brukar jag gå på Mattelyftet som är en kurs via skolan vi alla lärare måste gå på. Jag tycker det är både kul och lärorikt. I vanliga fall brukar jag planera lite och sedan gå direkt till kursen, men den här dagen blev jag helt tvärt så kaffesugen just innan jag skulle iväg. Får väl säga " Tack gode Gud för kaffet!"
 
När jag kommer in i personalrummet står idrottsläraren där och tittar igenom en massa valblanketter. Och jag slänger ur mig " att du kanske såg att jag hade en massa elever som är sjuka just nu. Vi kanske ändå kan placera dem i grupper  så får vi se på måndag vad vi kan göra om de är tillbaka då." Han tittade på mig lite förvånat och sa att han just hade konstaterat att han saknade lapparna från både min klass och en annan klass.
 
- Du skojar med mig, sa jag. Jag la in dem i ditt postfack redan innan första rasten!
 
Han tittade igen i sitt postfack och skakade på huvudet och sa att där inte fanns några fler lappar. Jag tyckte att det var konstigt och sa det till honom medans jag gick mot postfacken. Tittade försiktigt in i hans postfack, ville ju bara kolla om han skämtade, men inte låg det några fler lappar där än de han höll i handen. Slängde per automatik ett " getöga" mot mitt eget fack. Och vad kunde jag skåda!!!!
 
Elevernas valblanketter!!! Snyggt ihopsatta med gem och allt!
 
Är det stress eller stress? 
 
Vi fick oss i alla fall ett gott skratt och bestämd oss för att det här skulle vi inte berätta för någon annan på jobbet.
Sedan gick jag till Mattelyftet med ett leende på läpparna.
 
 
 
... Speciellt inte de som smärtar.
 
Dumpad via sms? 
En rubrik taget från dagens Metro. Den rubriken tog mig något år tillbaka i tiden. Inget roligt minne som fortfarande gör ont och samtidigt gör det mig riktigt heligt förbannad då jag tänker på det. Ett så j*la fegt och respektlöst sätt mot den andra partnern.
 
Enligt artikeln är det tydligen ett vanligt sätt idag bland dagens unga att göra slut med varandra. Tycker faktiskt  det är synd om dagens unga om det är på det sättet. Så känslokallt och respektlöst mot varandra.
 
 
 
Men det är ju ett mer kallt och cyniskt samhälle vi går mot. Inte visa känslor för det kan visa på att man är svag. Sköt dig själv och skit i andra! En devis som breder ut sig mer och mer. 
 
Jag kan bara säga utifrån min egen erfarenhet att det skulle jag aldrig mer vilja uppleva och skulle inte ens heller önska min värste ovän att behöva uppleva det. 
 
Nu tillbaka till min verklighet som är nu, rätta lite läxor innan sänggång.
 
Ha det!