Oj, här inne ekade det väldigt mycket!
 
Semester har jag forfarande ännu ett tag till och jag hade faktiskt tänkt skriva lite mer här under den här tiden, men nu blev det så mycket annat att göra som har fått gå före. Kanske blir lite bättre nu på sluttampen. 
 
Ett av projekten som har upptagit en hel del av min tid är ju min balkong. Högsta prioritet har varit att få den mysigare. Och nu har jag äntligen fått det. Älskar ju att sitta där och vakna upp med mitt morgonkaffe och nu älskar jag det än mer.
 
Så här såg det ut på min balkong i början av maj då jag satte ut mina plantor och började fundera över hur jag skulle kunna få det lite mysigare. Att inte behöva känna mig uttittad var gång jag stack ut näsan genom balkongdörren. Sedan började jag ju också att tänka på sommaren då jag skulle vilja kanske ligga och sola mig, så där lite lättare klädd så att säga  ;)
 
 
Frågan blev då; Vad kan man använda för något för att göra en ganska liten och inte så mysig balkong mysigare och först och främst att inte jag skulle känna mig så utsatt för allas blickar. Inte för att jag tror att så många tittar, men bara tanken ...
 
 
 
Under andra somrar och även den här våren har jag försökt att titta på hur det ser ut på andras balkonger  och vad det är som gör att jag tycker det ser så mysigt ut på vissa. Då kom jag på det, Sidoväggar på balkongen skulle göra susen.
 
Men vad skulle jag välja? Träspaljeér är ju snyggt men för mig som inte har bil var det redan från början utelutet.
 
 
Men en dag var jag till min snälla granne i något ärende och då vi satt ute på hennes balkong och drack kaffe då såg jag Det.
 
Det jag genast kände var att Det och inget annat ville jag ha!. En av hennes grannar hade på sin balkong en bambuvägg! Så enkelt och genialiskt tyckte jag.
 
 Min andra bambuvägg på väg hem  ;)
 
Från den dagen stod det helt klart för mig att det jag ville ha var bambuväggar, inte bara på ena kortsidan utan på bägge kortsidorna. Men att hitta bambuväggar var inte lika lätt som det vara att vilja ha det. Efter mycket letande på webben hittade jag mest bambujalusier som jag till slut bestämde mig för att jag skulle köpa eftersom de bambuväggar jag tänkt mig inte fanns någonstans att hitta. 
 
Blommorna som jag fick på examensdagen och en av dem passade ju att ha på balkongbordet  ;)
 
En dag på jobbet så började vi att prata om trädgårdar och balkonger. Jag nämnde då i förbifarten om bambuväggar och om hur svårt det var att hitta dem. Då sa en av mina kolleger att hon hade två bambuväggar på sin balkong och vad hon visste skulle det finnas både på IKEA och Rusta. Hon trodde sig minnas att hon hade köpt sina på IKEA. 
 
 
 
Kort och gott så fick jag så småningom både en och två bambuväggar och som "smöret på moset" så fick jag en balkongmatta, bara så där, av mina snälla granne. Hon och jag hade ju dessförinnan varit ute på shoppingtur och då köpte jag en trädgårdsmöbel, ett bord med två stolar till. Jag hade inte sett dem om inte min snälla granne hade haft ögonen med sig. Dynorna som medföljde måste ha varit så gott som nya eller så aldrig använts. yktorna som jag har både upphängd och på bordet köpte jag på Rusta då jag var uppöver. Laddas av solen, enkelt och bra och lyser så mysigt på min balkong på kvällarna. 
 
 
 
 
Så om ni ibland funderar över vad jag gör på dagarna så kan ni vara ganska säker på att jag ganska säkert varit ut på min balkong en stund och snusat på mina blommor och njutit.
 
Kram ♥
 
Kommer ni ihåg mina samtal med försäljare om telefonen? Det blev ju aldrig något sjätte samtal men det höll nästan på att sluta att den där J*la I"fånen" istället åkte ut genom fönstret. Tala om att de kan göra saker invecklat, enligt mig som den teknikhandikappade person jag tycks vara. 
 
Ja, till slut fick jag mitt nya simkort och jag tänkte att nu är det bara att sätta igång telefonen. Men ack så jag bedrog mig. Jag hatar, verkligen hatar allt som har med teknik att göra, men det är ju för att jag inte gillar då jag känner mig helt dumförklarad och fattar "nada"!
 
Först var det ju min Samsung. Jag trodde i min enfald att det bara var att föra över mina foton, jag hade tagit med den, till datorn, men insåg ganska snabbt att med det behövde jag hjälp av min son. Det skulle vara program "hittan och dittan" och jag bara kände NÄÄÄÄEEE! Och jag ska bara säga att även min son hade lite problem med det och då är det verkligen inte konstigt att jag hade det. För han om någon är verkligen kunnig på det området.
 
Men i alla fall, då han äntligen hade lyckats med att få ut mina foton sa han att jag själv skulle först försöka att få igång min nya Iphone.
 
Hmm ... varför han sa så? Ja men du är ju lärare och måste väl kunna lära dig var svaret jag fick!! Kanske liger något i det, men jag tänkte att det kan väl inte vara några större svårigheter och sa att han kunde få hämta min Samsung som jag lovat att han ska få låna (han ville inte ha den) då jag hade fått igång Iphonen.
 
Men det var lättare sagt än gjort.
 
Jag och teknik! Det går absolut inte ihop och jag hatar verkligen den där känslan av att man är tvungen att anlita andra då det gäller sådana saker. Samtidigt som jag även tycker att jag har tur och är lyckligt lottad att jag ändå har några i min närhet som klarar av sånt. 
 
Det tog mig nästan en hel dag för mig att få igång den där j*la "fånen". Jag satte in det där simkortet och trodde att det var precis som med min förra telefon, bara att sätta igång att använda den. Så j*la fel man kan ha. Det var mång gånger "fånen" höll på att åka ut genom fönstret, många samtal både min dotter och son fick från mig. Till slut då jag hade bestämt mig för "att om jag inte fick igång den skulle sonen få ta den och jag skulle behålla min gamla".
 
Fråg mig inte vad jag gjorde, det var en hel del, men helt plötsligt så fungerade den!

Så nu är jag en ganska nöjd "Iphonare" trots allt  ;)
Samsung, Iphone, teknik, telefon, teknikhandikappad, fattar nada, Ifånen, simkort,
Kan man säga att jag har blivit en riktig "sportfreak" nu när jag har blivit så duktig på att "promenadjogga"? De sista två gångerna var jag tvungen att bara promenera. Jag har eller snarare har mina två döttrar upplyst mig om att man inte ska springa med vanlig BH på sig. Inte konstigt om jag har ont i brösten, tyckte båda två.
 
 
 
 
Hmm ... Ja jag vill ju inte ha några bröst som hänger ned till knäna, hänger tillräckligt mycket redan nu som det är, så i dag var jag och köpte mig en sport-BH. En röd och grann sport-BH blev det. Jag som aldrig annars brukar gilla rött, men den här var faktiskt riktigt snyggt röd. Och faktiskt, då jag provsprang med den på, för det var jag naturligtvis tvungen att prova på direkt, så kändes det mycket behagligare därför att brösten guppade inte fullt lika mycket.  Det här kommer nog att bli så bra så. Nu dröjer det väl inte länge till så har jag en hel uppsättning av träningskläder och skor. Och på tal om skor så börjar det snart vara dax för ett skoinköp. 
 
 
 
Sedan har ju dottern lagt in appen med "RunKeeper "på min Iphone, så nu blir det till att utmana mig själv till att utföra stordåd. Men den kan nog vara bra eftersom jag kan se om jag gör bätre eller sämre ifrån mig. Och jag bara frågar, vem vill göra sämre resultat. Inte då jag i alla fall, så det blir säket en riktig utmaning för mig och nu kan jag ju inte heller skylla på att mina bröst guppar för mycket. 
 
 
 
Sport, jogging, sport-BH, hängbröst,