Oj vad tiden bara har runnit iväg!! Inte var det meningen att jag skulle ha någon bloggvila här inte och absolut inte så här länge, men det är väl så det kan bli när man har så mycket annat att både göra och tänka på.
Har kliat som attan i mina fingrar av längtan efter att få skriva något och nu äntligen har jag tagit mig tid till det. Inte för att jag vet riktigt vad jag ska skriva om så det får bli vad det blir. Några rader lär det nog bli.
Ser ju i min statistik att jag fortfarande har kvar några trogna läsare av min blogg. Förvånad? Ja, det är jag nog eftersom det ju är ett tag sedan jag skrev något här, men nu ska jag försöka råda bot på det. Älskar ju att skriva och tror nog inte det är så bra att inte skriva något, för min egen skull menar jag och sedan är det ju bara kul om det är någon som vill läsa och ta del av det jag skriver om.
Just nu så blomstrar kärleken hos mig och jag blir bara mer oh mer kär. Finns det någon övre gräns för hur kär man kan bli, eller? Den här gången ser jag nog ändå mer realistiskt på det här med kärleken. Bygger inga luftslott och annat som det är så lätt att göra annars. Har förhoppningsvis lärt mig min läxa och försöker leva här och nu helt enkelt.
Vi har många gemensamma nämnare kärleken och jag och fler lär det nog bli i framtiden.
Nu är det säkert många som skulle vilja veta hur vi träffades skulle jag tro, eller hur? Om man nu inte läst min logg på Fb förstås, för där har man väl kunnat läsa ut lite om det, tror jag!
Ni vet ju hur jag ondgjort mig över alla dessa dejtingsajter efter mina tidigare misslyckanden och konstiga kontakter jag fick via dem. Visst har de även fört med sig lite gott också, gett mig vänner, riktigt goda vänner som jag nog aldrig skulle ha träffat om dessa sajter inte skulle ha existerat. Så det är jag varit väldigt glad och tacksam över, men resten ...
Men hur som haver så finns det ju alltid undantag ...
Som tur är...
Anmälde mig till en dejtinsajt som självklart som vanligt skrev att det var gratis. Gratis??? Ja, gratis så länge du nöjer dig med att bara titta och flirta med dem du är intresserad av. Men sedan om intresse finns och du vill ha kontakt eller besvara någons flirt då finns det inte längre något som är gratis! Då måste man helt enkelt börja betala, vilket jag inte hade tänkt göra.
Jag hade ju bara tänkt se mig om på sajten och spana lite. Hoppet är väl det som är det sista som överger människan. Är det inte så man brukar säga? För jag hade lite svårt att se mig själv IRL raggandes efter män på någon bar eller något annat uteställe eftersom jag inte "springer ute" så ofta ( läs; sällan eller så gott som aldrig). Och den där mannen som tog kontakt med mig på tågstationen är väl något som händer "en gång på tusen" och det slutade ju inte heller något vidare om ni minns då jag skrev om det.
Hade ju som sagt var anmält mig till den här sajten eftersom det var,
... ja just det; GRATIS!!!
Från början gick jag in där då och då, men glömde bort den för ett par veckor. Var väl lite besviken över att jag än en gång hade blivit lurad av det så kallade "gratiserbjudandet". In i min mailbox jag hade där fick jag en hel del flirtar, men eftersom jag inte kunde besvara tappade jag ganska snabbt intresset. Tills en dag ...
Då hade jag fått en flirt som verkade väldigt intressant och fråga mig inte vad det var som fångade mitt intresse, för det kan jag bara inte svara på eftersom jag inte vet det själv. Det bara kändes så bra och känslan av att jag "bara måste svara" på den växte inom mig.
Det var då jag råkade i panik...
För just när jag bestämt mig för att betala för en månad för att kunna besvara hans flirt började min dator krångla! Så väldigt typiskt!! Det gick några dagar, nästan tio dagar innan jag fick någon ordning på datorn men då det fixat sig skyndade jag mig att kolla om han, min flirt, fanns kvar. Vilket han var och jag betalade på stört för en månad.
Då jag äntligen fick iväg mitt svar på hans flirt hade det gått nästan fjorton dagar sedan han hade skickat den till mig. Jag hade inga förväntningar om att han skulle besvara mitt svar eftersom det ju redan hade gått nästan två veckor sedan han flirtade med mig.
Till min förvånig fick jag ganska snabbt ett svar från honom, faktiskt redan efter bara någon timme samma dag. Ganska snabbt beslutade vi oss för att träffas, redan efter någon dag stämde vi träff och gick på bio som vi avslutade med att ta en fika på stan. Efter det har det bara rullat på och nu så bor han nästan så gott som hos mig.
"Ta alltid ut lyckan i förskott
... om det sen inte blev som du tänkt
Så har du i alla fall varit glad fram till dess!"
Ha en trevlig och skön söndag!
♥ Kram ♥
