Äntligen! Så skönt att helgen är här. Inga tider att passa och inget som måste göras. I dag på hemvägen gick jag förbi frissan som jag var till och klippte mig hos då Jannice var här. Har bestämt mig för att göra några slingor i
håret och för en gångs skull tänkte jag att jag skulle få det ordentligt gjort. Brukar ju annars göra det själv men brukar ju sällan eller aldrig bli nöjd så jag hoppas att nu när ett proffs ska göra det, att jag blir lika nöjd med det som med klippningen hon gjorde.Det här med att göra slingor kommer mig att tänka på då jag var ungefär 15 år och hade en väldigt stark önskan efter att bli en blondin. Jag hade alltid hatat min hårfärg för vem kan gilla en hårfärg som i dagligt tal kallades "råttfärgat"!!! Dessutom då jag var ungefär 7 år, jag kunde i alla fall läsa, hittade jag en liten bok som min mamma hade fått som gåva då hon fick mig. I denna bok kunde man skriva in olika saker om sitt barn till exempel hur mycket barnet vägde, när första tanden kom och så vidare. Säkert är att det är många som har sådana här böcker hemma. Köpte själv sådana här böcker till mina barn.
Kommer ihåg att det i denna bok fanns en fråga om hur man tyckte att barnet såg ut och jag tror att jag själv skulle ha tolkat det som om att man kanske skulle ha skrivit att barnet var antingen mycket lik sin pappa eller mamma elller något liknande. Men hade
min mamma gjort det? Nej, inte på långa vägar, hon hade skrivit att jag såg ut som ett troll i mitt svarta hår och var inget vackert barn med mina tjocka kinder!! Att läsa detta som sjuåring var absolut inte roligt och redan då funderade jag på om det kanske inte hade varit bättre om jag hade varit ljushårig. Den här önskan om att bli blondin hade jag försökt få min mamma att förstå var det enda jag ville bli. Trodde ju att jag skulle bli så fin i det. Det enda hon sa att jag kunde få göra var ett par slingor men det var jag inte intresserad av eftersom jag redan naturligt hade en slinga i håret. En slinga hon kallade "änkeslinga" ! Ni kan ju tänka er hur det kändes för en tonåring, änkeslinga i håret! Hur kul var det?
Min mamma och några av mina mostrar brukade göra slingor på varandra hemma hos oss med väteperoxid. Den här flaskan som var stor och brun brukade hon förvara högst upp på en hylla i badrummet. Jag visste direkt vad jag skulle göra den helgen min mamma och resterande av familjen åkte iväg över en helg och hälsade på ett par bekanta. Eftersom de inte kunde ta med sig hundarna erbjöd jag mig att ta hand om dem och fick därför lov att stanna hemma ensam.
Direkt då bilen lämnade gården gick jag till badrummet och tog ner väteperoxidflaskan och till min lycka var den nästan halvfull. Nu om någonsin skulle jag bli blondin och då fick mamma säga vad hon ville, var vad jag tänkte. Jag tror att det var disco den helgen på ungdomsgården eller om det var något annat roligt som jag hade tänkt att gå på och ville ju såklart bli fin nu när jag hade chansen.
Jag visste hur jag skulle göra med vätskan eftersom jag hade sett hur mina mostrar och mamma hade gjort och började med att sätta vätskan i håret framifrån. Jag kammade och kammade och försökte få det att räcka i hela håret men jag hade inte räknat med att mitt hår var så tjockt. Det gick åt mycket mer vätska än jag hade tänkt mig, så då jag var halvvägs genom håret tog vätskan slut. Mitt hår var blont framtill och mitt uppe på huvudet men baktill hade jag kvar min ursprungliga färg. Man behöver inte direkt ha någon bra fantasi för att tänka sig hur jag såg ut. Fruktansvärt!
Katastrof!
Inte blev det någon disco eller något annat roligt den helgen och då jag var tvungen att gå ut med hundarna, gällde stor mössa, neddragen över håret. Min mamma har nog aldrig varit så efterlängtad som den helgen.
Jag tror att förutom chocken som min mamma fick gav henne också världens skratt för då hon lugnat ned sig efter chocken över vad jag hade hittat på trodde jag aldrig att hon skulle sluta skratta...
Den måndagen gick inte jag till skolan, mamma fick åka och köpa hårfärg och på den tiden fanns det inte många färger att välja på som det finns idag. Det blev en mörkbrun färg och jag tyckte att jag såg ut som han som var programvärd i "Här är ditt liv".
Gjorde jag någonsin om det här eller ville bli blondin?
Nej, aldrig någonsin!
"Även en liten förändring
kan betyda mycket."
6 kommentarer
Gert Malmqvist
29 May 2010 17:42
Blondin bella ;) Ha en goer helg. Kram
Miss Juni
30 May 2010 08:24
Hahaha...vilken syn! Har du inga bildbevis kvar?? Låter ju helt underbart!! Ungefär som när jag skulle färga mitt från mörkt till ljust hemma - och blev ljuslila...
AC
30 May 2010 09:27
Snarare mer likt Cruella i 101 dalmatiner =D Hoppas du haft en fin helg Gert =) Såg att din käresta skulle komma till dig. Var det i helgen eller...?
Kram
AC
30 May 2010 09:34
Bildbevis!!!...Nu skojar du Miss Juni. Tror ingen skulle ha fått komma i närheten av mig med en kamera =D
Ljuslila!! Stackare, tror att du fick det värre än mig ;) ...Har du bild på det? Gillar lila men kanke inte i håret direkt =)
Miss Juni
31 May 2010 00:19
Hahaha...nä, tog TYVÄRR inget kort alls...eller, tack och lov kanske jag ska säga! Har en kompis som är frissa, så jag ringde henne och stortjöt. Hon fixade till det - men jag fick vara lila-hårig ett par dagar.
AC
31 May 2010 18:15
Vilken tur för dig, men jag behövde ju bara vara "halvblond/halvbrunett" två dagar =)
Men ska ju tilläggas om tårar hade varie guld hade jag blivit rejält rik den helgen ;)
Kommentera