Tänk, bara en dag kvar av arbetsveckan! Känner mig helt slut men kan inte skylla på att det är arbetets fel den här gången. Jag får skylla mig själv, faktiskt. Ända sen vi började om att arbeta efter lovet har jag slarvat "så in i bomben" med mina sovtider. Går man och lägger sig vid ett- tvåtiden på natten och stiger upp vid halv sex tiden på morgonen ibland tidigare och känner sig spyfärdig av trötthet så är man ju dum som fortsätter eller...? Jag har ju alltid varit mer en kvällsmänniska än en "morgonpiggelin" men det var längesedan jag känt mig så trött som jag känner mig just nu. 

Vädret som råder just nu gör ju inte att man blir gladare. Plumsa i snön till tåget på morgonen med blåsten och snön i ansiktet och då tänkte man att till eftermiddagen är det nog plogat. "Men icke sa nicke" jag fick plumsa i snön på hemvägen också och då blåste och snöade det fortfarande och så hade det blivit lite kallare. Nej, man skulle få gå i ide sådana här dagar.

Nu har jag i alla fall tagit mig en het dusch och det var så sk  önt bara synd att värmekänslan räcker så kort tid. Ett bastubad skulle inte vara så fel en sådan här dag.

Usch vad jag känner mig gnällig idag men det är väl så att man inte kanske uppskattar vintern riktigt fullt ut som då man var barn och älskade vintrar med massor av snö och allt skoj som det innebar. Minns då jag och mina systrar var små brukade vår mamma och hennes karl hyra en stuga som låg vid en sjö. Den hyrde vi i ett par år men det var mer under vårvintrarna än somraran vi var där.

Där körde vi skoter, åkte skidor och pulka, byggde snökojor och pimplade fisk i sjön som fanns nedanför stugan. Då vi fick fisk, kommer inte ihåg om det var rödingar, men då halstarde vi dem över elden och åt direkt. Himmelskt gott var det! Det bästa av allt var att det fanns en vedeldad bastu som vi brukade basta i nästan varje kväll.

När jag och mina syskon var små fick vi bada tillsammans med mamma och de andra kvinnorna som befann sig där. Jag kommer ihåg att jag brukade se från stugan hur männen då de badade bastu sprang ner till sjön och hoppade ner i en vak eller rullade sig i snön för att sen springa in i bastun igen. Tyckte alltid att det såg så roligt ut och ville också prova att göra det.Men tror ni att jag fick det för min mamma? Det blev alltid "njet"! Sådana tokerier gör bara karlar, fick jag alltid till svar och så var det med det.

Då jag var ungefär 11 år skulle  jag få ta ansvar för mig och mina systrar i batun. Jag ansågs ju så klok och stor så vi skulle få bada bastu alldeles själva. Visste ju direkt vad jag skulle göra!

Efter en masa förmaningar från min mamma om bastuugnen och vattnet skulle vi få vara ensammen i bastun. Mest troligen hade mamma hunnit ångra sig flera gånger att hon lovat oss ett ensamt bastubad men jag ville att hon skulle gå fort därifrån. Jag hade redan tittat ut ett ställe där jag skulle kunna snöbada utan att det skulle kunna se det från stugan och till mina syskon hade jag inget sagt. De kunde vara väldigt skvallriga ibland och den här gången ville jag inte ta den risken att de skulle  skvallra.

Då vi hade suttit ett bra tag inne i bastun och ångat upp oss och jag kände mig riktigt varm sa jag till mina systrar att jag skulle gå ut en sväng. De skulle "få på nöten" om de inte satt stilla kvar där de satt hotade jag dem med. Men jag visste vem som skulle "få på nöten" om mamma skulle få reda på vad jag tänkt göra och dessutom lämnat systrarna ensamen.





Äntligen!!! Snöbad! Det som jag längtat efter att få göra i så många år.

Jag sprang ut och hoppade ner i snön. Det kraschade till under mig och det skar och sved till ordentligt i mitt skinn. Snön som jag trodde skulle vara mjuk, var stenhård och kändes som tusen sylvassa knivar. Det var SKARE!!

Det tog så fruktansvärt ont att jag måste ha skrikit till, för strax var mina systrar där och tittade på mig med stora ögon. En av dem sprang efter mamma som kom rosenrasande till bastun.

På något sätt hade jag tagit mig tillbaka in i batun fastän det både sved och blödde och gjorde något så fruktansvärt ont överallt på kroppen. När mamma såg mig blev hon först alldeles chockad för jag hade skrapsår överallt, till och med på kinderna som det blödde ur. Sedan frågade hon mig om vad jag egentligen höll på med om jag inte hade någonting att tänka med överhuvudtaget. Hon funderade faktiskt om jag hade en hjärna. Hon sa faktiskt så!! Och man kan väl fundera över det.

Jag var jätteledsen och ont hade jag i flera dagar efter det. Sedan den gången har jag aldrig haft en tanke eller en längtan efter att få snöbada igen efter ett bastubad. Aldrig någonsin!!

Ha en bra kväll med eller utan bastubad!

Kram

4 kommentarer

Gunsan

28 Jan 2010 23:21

Fy va du har haft en massa "dumheter" för dej. Mor din hade nog ett fullt sjå :-)

Kram

Gert Malmqvist

29 Jan 2010 10:47

Du gör mig glad, jag skratta hela tiden när jag läste. Jag önskar dig en underbar helg. Kram Gert

Tina

29 Jan 2010 14:16

Hihi jag har faktiskt varit och bastat idag ;=)

Ha en skön kväll !! Kram

Anne

30 Jan 2010 08:02

Du är underbart rolig du!;))))Kan riktigt se det framför mig!!!Ha en fin dag!Kram//A

Kommentera

Publiceras ej